Kategori: Hälso- och sjukvårdsnyheter

En ny behandling för depression: Framsteg inom mental hälsa

En ny behandling för depression ger hopp för patienter som lever med kronisk depression men kanske även för de som lider av säsongbundna störningar som höstdepression. I en ständigt utvecklande medicinsk värld har en ny lovande behandling mot depression tagits fram. Genom att använda magnetstimulering, har forskare hittat ett sätt att nå djupt in i hjärnan för att påverka humörreglerande mekanismer.

Förståelse för depression och höstdepression

Depression är en av de mest utbredda psykiska sjukdomarna i världen, och dess grepp om individens psyke kan vara förödande. Symtomen inkluderar konstant sorg, förlust av intresse eller nöje i vanliga aktiviteter, sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter och mycket mer. För att inte tala om det sociala och ekonomiska tryck som följer av denna tillstånd. Depression kan påverka vem som helst, oavsett ålder, kön eller livssituation, vilket gör det till en allvarlig folkhälsoutmaning. Läs mer om olika typer av depression hos Hjärnfonden.

Höstdepression, även känt som Säsongsmässigt Affektivt Syndrom (SAS), är en form av depression som följer ett mönster beroende på årstiderna. Detta tillstånd drabbar individer främst under höst och vintermånaderna, när dagarna blir kortare och ljusnivåerna minskar. Trots att orsakerna till SAS inte är helt förstådda, antyder forskning att minskat solljus kan störa kroppens inre klocka och påverka nivåerna av kemikalier som serotonin och melatonin, vilka reglerar humör och sömn.

Ny behandling mot depression – magnetstimulering

Magnetstimulering, eller Transcranial Magnetic Stimulation (TMS) som det ofta kallas, är en icke-invasiv procedur där magnetfält används för att stimulera nervceller i en specifik del av hjärnan relaterad till humörkontroll och depression. Forskning har visat att denna metod kan ha betydande effekter på dem som lider av svår depression, särskilt när andra behandlingsmetoder har misslyckats.

En studie utförd i Uppsala visade lovande resultat av den senaste varianten av magnetstimulering, en ny behandling av depression som kallas iTBS-behandlingen. Deltagarna rapporterade betydande förbättringar av deras symtom, och för vissa var effekten långvarig. Forskarna är dock tydliga med att mer forskning krävs för att förstå den fullständiga potentialen och begränsningarna med denna behandling.

Det finns dock viktiga aspekter att tänka på när man överväger magnetstimulering. För det första behöver individen vara en lämplig kandidat för proceduren. För det andra kan det fortfarande leda till biverkningar som huvudvärk, obehag vid behandlingsstället, svindel, eller till och med ovanliga men seriösa biverkningar som krampanfall.

Hoppet om magnetstimulering för höstdepression

Kan en ny behandling för depression användas även på personer med SAS? Även om magnetstimulering initialt har testats på patienter med kronisk depression, tyder tidig forskning på att det kan vara effektivt även för de som lider av höstdepression. Genom att rikta in sig på de humörreglerande delarna av hjärnan, kan magnetstimulering eventuellt återställa de kemiska obalanser som uppstår vid SAS, vilket erbjuder ett nytt hopp för dem som kämpar med denna svåra årstidsbundna sjukdom. Detta är en betydande utveckling, särskilt med tanke på att höstdepression kan vara särskilt svår att behandla med traditionella metoder som ljus terapi, medicinering och psykoterapi.

Ny behandling för depression ger både hopp och förståelse

Detta är bara början på en lång resa inom forskningen om magnetstimulering och dess potential för att behandla depression. Men det ger oss hopp om att vi står inför en ny era i vår förståelse och behandling av depression och höstdepression. Genom att fortsätta forskning, studier och praktisk användning av denna behandling, kan vi se fram emot en framtid där depression kan behandlas mer effektivt och med mindre biverkningar.

Dessutom är denna teknik bara en del av en bredare omvälvning inom mental hälsa. Kombinerat med andra framsteg inom neuropsykologi, genetik och artificiell intelligens, kan vi hoppas att kunna skapa en mer skräddarsydd och effektiv behandling för varje individ som lider av depression. Med detta revolutionerande steg, är framtiden verkligen ljusare för dem som lider av dessa psykiska tillstånd.


De nyaste hälso- och sjukvårdstrenderna

Efter att Coronapandemin härjat runt omkring i världen i omkring två år, kommer det fokuseras mycket på hälsoområdet inom de närmaste åren. Precis som i övriga världen står Sverige inför samma utmaningar när det gäller demografiska förändringar och med ökande kostnader. Sjukvården har vaitr hårt drabbad under pandemin och det har kostat extra mycket pengar för staten, samtidigt som pandemin gjort att patienter med andra diagnoser inte fått den vård de behöver. Tyvärr har även fler mått psykiskt dåligt och psykiatrin har därför fått fler patienter än de klarar av. I och med detta har flera förändringar skett och nya metoder att få vård har tillkommit.

Genom teknikens väg

Nu när det finns datorer och mobiler är det möjligt med andra former än fysiska besök hos vårdpersonal. Du kan istället beställa ett digitalt möte, där du både ser och kan prata med din läkare, sjuksköterska, psykolog med flera. Du behöver då inte lämna hemmet och kan ändå få råd och recept utskrivna. Detta sätt har ökat markant under pandemin och kommer helt säkert att bli en ny trend.

Ny rapport

Det har nyligen gjorts en ny rapport och den visar att hela nio av tio föredrar distansvård före ett fysiskt besök hos vårdpersonal. Eftersom många har provat på digitala möten under pandemin har de upptäckt att det både är lätt och smidigt att koppla upp sig på datorn eller mobilen. Pilotprojekt och tester är på gång för att undersöka den digitala vården och det är många som frivillig anmält sig till dessa projekt. Organisationen PwC har ställt frågor till mer än 10 000 patienter inom vården om deras erfarenhet från pandemin och hur de ser på vården i framtiden. Hela 91 procent som använt den digitala plattformen under pandemin vill helst fortsätta med det i första hand än att besöka till exempel en vårdcentral.

Detta kommer ske i år

Arbetet kommer under 2021 att fortsätta med de tre generella analysområdena som redan påbörjades 2018 av svenska myndigheter.

  • Vård och omsorg ska vara personcentrerad och utgå från brukaren och patientens utgångspunkter, resurser och behov.
  • Vård och omsorg ska vara jämlik och inte ha obefogade skillnader.
  • Vård- och omsorgssystem ska vara effektiva.

Dessa områden ska ha långsiktiga mål både inom hälso- och sjukvården och tandvården. Det ska finnas en nationell uppföljning där kunskapsutveckling och analys ingår. Frågor som rör Coronapandemin ska även det rymmas inom dessa områden.