Efter att Coronapandemin härjat runt omkring i världen i omkring två år, kommer det fokuseras mycket på hälsoområdet inom de närmaste åren. Precis som i övriga världen står Sverige inför samma utmaningar när det gäller demografiska förändringar och med ökande kostnader. Sjukvården har vaitr hårt drabbad under pandemin och det har kostat extra mycket pengar för staten, samtidigt som pandemin gjort att patienter med andra diagnoser inte fått den vård de behöver. Tyvärr har även fler mått psykiskt dåligt och psykiatrin har därför fått fler patienter än de klarar av. I och med detta har flera förändringar skett och nya metoder att få vård har tillkommit.

Genom teknikens väg

Nu när det finns datorer och mobiler är det möjligt med andra former än fysiska besök hos vårdpersonal. Du kan istället beställa ett digitalt möte, där du både ser och kan prata med din läkare, sjuksköterska, psykolog med flera. Du behöver då inte lämna hemmet och kan ändå få råd och recept utskrivna. Detta sätt har ökat markant under pandemin och kommer helt säkert att bli en ny trend.

Ny rapport

Det har nyligen gjorts en ny rapport och den visar att hela nio av tio föredrar distansvård före ett fysiskt besök hos vårdpersonal. Eftersom många har provat på digitala möten under pandemin har de upptäckt att det både är lätt och smidigt att koppla upp sig på datorn eller mobilen. Pilotprojekt och tester är på gång för att undersöka den digitala vården och det är många som frivillig anmält sig till dessa projekt. Organisationen PwC har ställt frågor till mer än 10 000 patienter inom vården om deras erfarenhet från pandemin och hur de ser på vården i framtiden. Hela 91 procent som använt den digitala plattformen under pandemin vill helst fortsätta med det i första hand än att besöka till exempel en vårdcentral.

Detta kommer ske i år

Arbetet kommer under 2021 att fortsätta med de tre generella analysområdena som redan påbörjades 2018 av svenska myndigheter.

• Vård och omsorg ska vara personcentrerad och utgå från brukaren och patientens utgångspunkter, resurser och behov.
• Vård och omsorg ska vara jämlik och inte ha obefogade skillnader.
• Vård- och omsorgssystem ska vara effektiva.

Dessa områden ska ha långsiktiga mål både inom hälso- och sjukvården och tandvården. Det ska finnas en nationell uppföljning där kunskapsutveckling och analys ingår. Frågor som rör Coronapandemin ska även det rymmas inom dessa områden.